
Det som fängslade mig mest var den udda men fantastiska människoskildringen som Pullman bjuder på i sin berättelse. Historiens grundidé är att det finns oändligt många parallella världar, vilka man kan färdas mellan med hjälp av stjärnstoft. I de olika världarna tar sig människornas själar olika uttryck. I vår värld lever människor med sina själar i sig, men i andra världar vandrar själarna brevid människorna i form av djur, så kallade daimons (uttalas demons). Så var fallet i världen som först och främst presenteras i filmen om Guldkompassen. Det finns också världar där djuren d v s daimonds lever självständiga från människorna.
Jag tycker det är en otroligt fantasifull berättelse, som äger så stort filosofiskt djup. Och ändå står den under ungdomslitteratur i bokhandelns kategorihyllor. Heja ungdomsförfattare som inte fördummar barn. Maria Gripe är ett annat sådant exempel. Henne läser jag just nu. Men som sagt, sedan hoppas jag på att komma över några Pullman-pockets!
Ära åt Gud i höjden och på jorden fred!
...och frid...
...och frid...
1 kommentar:
let me know när pocketarna kommer :).
förresten så skriver du fint, du med.
Skicka en kommentar